Diabetes profil

Född: Mars 1981
Diabetessort: Typ 1
Diabetes sedan: Oktober 1984
Behandlingsform: Insulinpump Animas vibe
Insulinsorter: Humalog
Enheter insulin per dygn: Totalt runt ca 25e varav basaldosen 13,87e/dygn. (under första graviditeten var jag uppe i 50-55e per dygn. Nu under andra graviditeten så är jag uppe i 35,93e i basalen och allt mellan 28-45e i bolus)
Senaste HbA1c: 49 (5,7)
För 30g kolhydrater tar jag: 2e (innan graviditeten).
Tidigare insulinsorter: Monotard, Actrapid, Apidra, Novorapid, Lantus, Humulin NPH, Insulatard, några bland-insuliner jag inte vet namnet på.

Bäst på: Tar många blodprov per dag + byter lancett efter varje prov, det ni! 😉

Är väldigt öppen med att jag har diabetes.

Sämst på: Att ”sköta” mig exemplariskt vilket jag ändå inte tror på. Man måste få leva också utan att ständigt tänka på diabetesen. Kan oroa mig ”i onödan” att jag ska få massa komplikationer.

Tränar på: Att äta bättre. Jag och mat har väl aldrig vart kompisar så att säga.

Mål: Ett hba1c runt 5,6 och i framtiden bilda familj med min man 🙂 Vilket har slagit in nu! Så i framtiden kanske ett syskon? Japp…då var man gravid igen då 😉

19 reaktioner på ”Diabetes profil

  1. Hej!
    Jag heter Maria och har haft diabetes sen 2004. Jag har haft väldigt svårt att acceptera min sjukdom, men idag är jag mest sur på den, tidigare var det mer sorg. jag har aldrig haft ett vettigt förhållande till mat och vikt, så diabetes är ju en kass sjukdom att få. Far mellan känningar och högt blodsocker. Äter massor med godis och skit. Men försöker ändå att se ljusglimtar i tillvaron. Och de finns ju! Som att ha någon att älska och bli älskad tillbaks. Läsa en bra bok. Sova. Dricka te. Bara vara.
    Tycker du skriver kul och bra. Så jag tänker kika in hos dig ibland!
    Maria

  2. Välkommen in till min lilla blogg! Här ventilerar jag det mesta som rör min diabetes vilket är som att åka en berg och dalbana utan slut 😉
    Det med att ha ett vettigt förhållande till mat och vikt är inte lätt och särskilt inte när man har diabetes som gör det svårare..så jag förstår hur du menar!
    Ha det!

  3. Läste hur mycket insulin du tar i dygnet varav hur stor del basaldosen är? Tycker bara att det är en sån liten mängd som du tar, men det är ju bra att det fungerar för dig! Har nyligen hittat din blogg och tycker att det är roligt och intressant att läsa om hur andra har det osv. Har själv haft diabetes sedan 1995 och har haft pump sedan 3 år tillbaka.
    Helena

    • Hej! Jag tar 15,22e i basal under ett dygn.
      Så här ser mitt matintag/insulinintag ut på ett ungefär:
      Jag tar 1,5e till frukost som är havregrynsgröt, mjölk och Önos lågkaloriesylt. Tar jag annan sylt så måste jag öka med minst 1,5-2e till.
      Lunch ca 3e
      Middag ca 3
      Sen däremellan blir det nåt mellanmål och ev. korrigering av bs värde.
      Men just nu är jag inne i en väldigt intensiv träningsperiod och det märks väldigt tydligt insulin mängderna som jag tar dvs. betydligt mindre doser!

      Vad har du för pump?

      • Hej!
        Jag har en pump från Medtronic, Vet inte riktigt vad den heter faktiskt, Paradigm modell MMT-722. jag är riktigt nöjd med den, har fått en mycket jämnare nivå på mina värden nu än då jag använde insulinpennor.

        Jag tar 30,65 e i basal och under en dag blir det ca 55-65 e så de är nog en hel del mer än vad du tar och då tycker jag att jag rör på mig en hel del. Men det är ju intressant att se hur olika men kan vara.

      • Ja det är ju väldigt individuellt hur mycket insulin man kräver. Min diab.läkare trodde faktiskt att jag hade lite insulinproduktion kvar eftersom hon tyckte att jag har rätt små doser. Tog ett sånt prov men det var verkligen super, super lite egen produktion kvar! Dom senaste dagarna har jag vart nere på 18-20e per dygn men då tränar jag mycket och äter rätt kolhydrats snålt men utesluter absolut inte kolhydrater för då skulle jag aldrig orka att träna!

  4. Hej Insulinbella! tack för en bra blogg som du är så aktiv med. Fick diagnosen typ 1 i våras som vuxen. Känner också en viss ilska mot sjukdomen, men tänker man får ju göra det bästa av det. I mitt letande efter mervärde och lite tycka synd om mig har jag letat efter roliga diabrtesgrejer. Typ snygga väskor mm. Har ingen regen blogg så jag tänkte att det kanske vore nått för dig att skriva om. Här kommer 4 olika länkar till snygga väskor att ha med sig som diabetiker.

    1. https://www.skidaddlebags.com
    2. http://tandjdesign.com/products.html
    3. http://www.jupiterfreedom.com/index-text.html
    4. http://www.toosweetboutique.net

    Botanisera och se om och vad du vill tipsa oss andra om.

    MVH
    Heidemarie

  5. Hej!!
    Jag läste att du fick diabetes redan när du var tre år.
    Jag själv fick det när jag var 12 och har haft det i drygt ett år nu. (är 13 år gammal)
    För mig var det väldigt jobbigt i början med att ta sprutor hela tiden, speciellt i skolan. Jag kände mig så udda och ”utanför” hela tiden, även om alla mina vänner stöttade mig och ”pratade” inte mycket om min nya sjukdom.
    Eftersom jag tyckte att sprutorna var så jobbiga bad jag om en pump. Pumpen hade jag i drygt ett halvår men efter ett tag tyckte jag mest att den bara var i vägen så jag gick tillbaka till sprutorna. De trivs jag bra med nu.
    Nu har jag lärt känna min sjukdom och tycker inte alls att den är lika jobbig. Utan denna sjukdom hade jag inte varit jag, helt enkelt…
    Men mina frågor lyder:
    Hur tyckte du att det var att ha diabetes i den åldern, var det besvärligt? (tolv år ungefär)
    Hade du pump eller sprutor?
    Om du använde sprutor, tyckte du att det var jobbigt med alla stick osv?
    Om du hade pump, tyckte du att den var jobbig/i vägen?
    Tyckte du att det var jobbigt att mäta ditt blodsocker ca var tredje timme?
    Sket du ibland i att ta ditt insulin/mäta ditt blodsocker?
    Jag själv känner ibland att jag orkar bara inte, jag struntar i att ta mitt insulin ibland, även om jag vet att jag i slutändan bara gör skit för mig själv.
    Det känns som att alla är på mig hela tiden om min sjukdom, när jag helst bara vill vara ifred och sköta det själv.

    Skulle vara tacksam om du kunde svara på dessa frågor!!
    Kram

    • Hej Sofie-Madeleine!
      Tack för alla dina frågor och för att du kikar in på min blogg!
      Ska försöka svara på dina frågor så gott jag kan..
      När jag var runt 12 år så hade jag insulinpennor. Jag gillade inte att ”sticka ut” från mängden utan gick alltid undan när jag skulle ta mina sprutor. Vet inte varför men tyckte det var lite skämmigt.. Än idag kan jag ha svårt för att visa om jag ska ta med pennan vid något enstaka tillfälle och jag vet att det är ju inget fel eller konstigt med det men det är ändå en känsla jag har kvar.
      Mina föräldrar har berättat att när jag fick diabetes så var de flera stycken som fick hålla i mig varje gång de skulle ge mig en spruta, jag vart helt tokig och slutade t.o.m att prata ett tag..var väl ett sätt att ”straffa” mina föräldrar för att de var ”dumma” och tog sprutor på mig. Jag var ju så liten och förstod inte att det var livsviktigt att jag fick i mig insulinet.
      Sen nån gång i högstadiet, tror det var i 7:an så fick jag en pump. Men den bara krånglade och pep, varnade för allt och inget så det slutade med att vi skickade tillbaka den till tillverkaren och jag gav upp att ha den. Fick även allergi av tejpen till infusionsseten så pumpen blev väldigt kortvarig för mig då!
      Jag vet faktiskt inte hur ofta jag tog blodsocker i den åldern. Vet att jag fick lite högre hba1c i tonåren och misskötte mig en del. Inte så att jag slutade att ta insulin men det blev mycket festande rätt tidigt, ville vara som alla andra, åt precis vad jag ville men samtidigt så tog jag alltid mitt insulin vad jag vill minnas!
      Ibland måste man bara få ”skita i sin diabetes”. Nu menar jag absolut inte att man ska strunta i att ta sitt insulin eller sluta ta blodprov. Men kanske testa sitt bs lite mindre, äta det där extra söta/goda lite oftare mm. Bara för att få känna sig ”frisk”.
      Sen finns/fanns det all skräck propaganda om att man skulle få amputera fötter och ben och allt var det var om man inte skötte sig exemplariskt.
      Idag har vi så bra hjälpmedel och god själv kontroll på vår diabetes så komplikationerna blir färre och färre. Jag har idag en pytte-pytte liten prick på ena ögat som brukar komma och gå, inget som de gör något åt och inget jag märker av alls! Får göra min ögonbottsfotografering vart annat år.
      Och då har jag ändå haft diabetes i 28 år! Och kompikationsfri hoppas jag att jag får fortsätta att vara och det tror jag att jag får vara med!
      Kram på dig och fråga mer om det är nåt!

    • Hej Sofie-Madeleine!
      Vet inte om du läser detta då det är över ett år sen du skrev.

      Jag fick diabetes 1994 och då var jag 14 år. Jag har ALDRIG velat sticka ut från mängden så för mig var det skitjobbigt. Jag berättade aldrig att jag var låg. Slarvade med både blodsockerprover under hela tonåren. Har efter 20 år fortf svårt att berätta om min diabetes. Men har accepterat sjukdomen.
      Förstår om du tycker att det är tufft. I tonåren vill man vara som alla andra.

      Kram till dig

  6. Hej! Åh blev så glad att jag hittade din blogg, har inte hunnit läsa så mkt än men det jag har läst gillar och känner jag verkligen igen mig i! Gratulerar till den lill* 🙂

  7. Hej Insulinbella!
    klockrent namn 🙂
    Kikade in på din blogg för första gången idag och det kommer bli fler. Så skönt att kunna läsa om någon som brottas med samma problem som en själv. Speciellt när man är så trött på diabetesen att man inte vet vart man ska ta vägen, då är det skönt att veta att man inte är ensam. Jag är 26 och har haft diabetes sen jag var 8 och använder också pump. De senaste åren har jag varit ganska uppgiven å inte ansträngt mig så mycket, då slipper man bli besviken de gångerna det ändå blir fel. Men att kunna läsa om andras vardag gör att jag känner mig lite peppad att ta tag i det lite mer nu. Så tack!
    /Josefine

    • Ja namnet gillar jag skarpt om man får säga det högt 😉 Var gubben min som kom på det!
      Kul att du hittat hit och hoppas du fortsätter att kika in lite då och då! Kul att du blir peppad att ta tag i diabetesen! Men vi är bara människor precis som alla andra men ibland orkar man inte ”sköta” sin diabetes till 100% jämt och då måste man få ta en liten paus från sin den för att samla nya krafter!
      Ha det gott!

  8. Bra blogg. den kommer jag att följa varje dag. det är lite roligt att läsa om vad man exakt själv gö, känner igen mej i så mycket.. eftersom att ja inte känner någon i min närhet med diabetes.,. har du instagram om diabetesen med? / Pernilla

    • Kul att höra även om allt jag skriver om inte är så ”kul” i mitt liv så skriver jag öppet om det iaf för att läsare ska känna igen sig och inte känna sig ensamma!
      Har tyvärr inte instagram, höll på med det lite förut men sen blev det inge mer. Men man kanske skulle återuppta det igen? 🙂
      Ha det gott!

  9. Hittade din blogg idag och sträckläst hur länge som helst. Jag är en 28 årig tjej som fått min Diabetes Typ 1-diagnos för bara några dagar sedan. Allt startade när jag blev gravid i september förra året. Tidigt upptäcktes höga blodsockervärden och jag fick diagnosen grav. diabetes. De hittade dock antikroppar och började misstänka att det var en Typ 1:a som låg och lurade. Hade insulin de sista månaderna under graviditeten och väldigt svängit socker. Ångest varje dag över att barnet skulle ta skada. Men ut kom en frisk och välskapt kille på 3600 g! Efter förlossningen blev jag friskförklarad och slutade med insulin. De sa att det bara var att vänta och se, hoppas att det inte skulle bryta ut. Sex månader fick jag som frisk innan diagnosen kom efter en kontroll. Nu är det bara att ta tag i det igen och försöka förlika sig med att denna gång är det för resten av livet. Det är alltid skönt att kunna dela sin oro och sina tankar med någon annan i samma sits och jag är glad att jag hittat din blogg. Lycka till med allt! / M

    • Tack! Kul att du hittat hit men tråkigt att det visade sig vara typ1 diabetes. Men det går ju att leva med typ1 väldigt bra också 🙂 Förstår att du var orolig när du hade svängit blodsocker under gravven, känner så väl igen mig!
      Kommentera gärna mera 🙂
      Ha det gott!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s